Valparna har idag fått ta sin första runda på köksgolvet. Det måste vara ett vidunderligt universum som öppnar sig och tacka fasen för att man måste sätta sig ner på rumpan och begrunda saker först. Sedan var det på stela ben med stor misstänksamhet som de fyra gråluddingarna bestämde sig för att härska över även detta universum.

Milo är en cool kille som inte backar för mycket men som hellre funderar än dra åstad med förhastade beslut.

Chili är den mest sociala av valparna, han gnyr högljutt och älskar att vara i famnen. Han överöser en med pussar och ett och annat kärleksbett.

Signe är kavatast. Mest framåt och en riktig queen bitch, Ingen sätter sig på henne. Hon har åsikter och står för dem till sista blodsdroppen.

Molly är den valp som har störst självförtroende och som snabbast utforskar nyheter i världen. Hon skuttar sig fram genom livet övertygad om att rörelse och handling är bästa lösningen i alla uppkomna situationer.

Lilla Chili är också den valp jag ägnat mest tid åt i den här kullen. Hans öga har inte varit helt bra och efter att ha provat med lite ögontvätt, ögonskölj och enklare antibiotikabehandling tog jag honom slutligen till duktiga ögonspecialisten Eva Gustavsson i Ljungby. Hon konstaterade att lilla Chili med största sannolikhet lider av något som heter KCS eller på enkel svenska: torra ögon. Det innebär att hans eget immunförsvar attackerar tårkörtlarna som då inte kan producera tillräckligt med vätska för att hålla ögat fuktigt. Det var en chock för mig att inse att en av mina valpar har ett medfött fel som innebär livslång medicinering. Jag hade ett låååååångt samtal med veterinären om olika behandlingar, prognoser, ärftlighet och livskvalitet. Tillsammans med henne och matte Marie kom vi överens om att Chili ska medicineras med ögondroppar som ska hålla ögat fuktigt men som också ska hjälpa tårkörtlarna att komma igång med produktionen. Efter stooooor hjälp av Anna på kennel Amazing Friends har jag också fått mer kunskap i sjukdomens förlopp och kunnat få enskilda råd av uppfödare på chinese crested (där KCS är mer vanligt). Uppfödarna där upplever att bara man får en bra rutin kring ögondropparna så har hunden inga eller mycket få besvär av sin sjukdom. Likaså har Chinese Crested Club valt att ta individer som drabbats av KCS ur avel och att inte göra om samma kombination iegn, men i övrigt kan syskon och föräldradjur användas i avel. Men jag anser det vara av stor vikt att alla bedlington terrier ägare, uppfödare och tilltänkta valpköpare får den information jag har. Med öppenhet kan vi kanske klarlägga hur sjukdomen ser ut på vår ras, för döm om min förvåning när jag får höra talas om att Chili inte är den första bedlington som drabbats. Snälla låt oss vara öppna med vårs sjukdomar, låt oss ha möjligheten att lära av varandra och utnyttja vår kunskap utan att peka finger eller smussla bakom ryggen.

Chili är och förblir en underbar liten kille som matte Marie har fattat beslutet om att hon vill ha trots hans sjukdom och trots den livslånga behandling han kommer att behöva ha. Vilken kärlek och vilket mod hon har som vill ta sig an lille Chili och jag hoppas så att allt ska lösa sig till det bästa. I vilket fall så ska jag göra mitt yttersta för Chili, Marie och för att se vad jag mer kan lära mig om den här sjukdomen!

PS! Risken för att ytterligare valpar drabbas i den här kullen är lika stor som att Chili själv skulle drabbats av den. dvs på 52 valpar har jag fått 1 valp och av alla de valpar som fötts i Sverige har jag till dags dato hört talas om ytterligare 2. Dvs 3 på över 1000 hundar under mina år.