Jenny är ju en del av talangtruppen i lydnad och det är jag stolt som en tupp över. Inte för att jag har särskilt mycket med det hela att göra. Jennys talang, timmar på planen och motiverande träning ligger helt till grund till dessa stora framgångar. Nike är ju faktiskt inte ens tre ännu.

Nu har Jenny även fått chansen att rapportera från talangtruppens läger. Gå in och läs den härliga artikeln på följande länk:

http://www.brukshunden.se/?c=nyheter&i=las_artiklen&n=_rapport_fran_talanglager

Så mycket klokskap och motivation. Och så säger folk att man bara ska sälja jaktlabbar till jägare....

Idag ska bilen in för besiktning, eller tja ombesiktning. Två lampor hade gått och Jonas löste det under helgen. Innan den ska besiktigas ska jag köra typ 15 säckar skräp till återvinningen först.

När garaget och bilen är fixade så kan jag sedan sätta igång med dagens stora händelse. Att packa bilen inför Englandsresan. Jag vill packa den redan, så att jag kan ha ångest över allt jag missat i flera dagar. Förhoppningsvis kommer jag då på vilka saker som måste med.

Tur man har stor bil:

Anna och jag provianterade igår: nästan 600 kronor på dricka, snacks och bra-att-ha-saker. Nu återstår godiset....

Kameran strular som bara attans. Men ett par kort till fick vi iaf. Tack Anna!

Sveriges veterinärförbund säger så här:

Anna och jag satte oss i bgilen för de 45 milen till huvudstaden i fredags. Ett litet pitstop i Linköping hann vi med. Med nya smycken i bagaget kunde vi 3 timmar senare rulla in på hotellparkeringen. Rummet var billigt och vi kan alla inse varför. Tur att de inte tog extra för den snorkiga portiern iaf. *s*

Morgonen blir ju inte så stressig utan galen pälsvård, men med en GPS från helvetet vill det ändå till att man har god tid på sig. *morrar*

Utställningen blev en riktig framgångssaga för mina två damer. Bacon var först ut för minibulluppfödaren Helen Tonkson Koit. Två tjejer i unghundsklassen, två halvsyurror efter stilige pappa Elvis. Bacon var på strålande humör och vann klassen. Sedan var det två anmälda i öppenklassen varav bara en deltog. Isabull's Beata the Pretender vann klassen med excellent men utan ck. Det gav Bacon hennes 4:e cert och 4:e BIR. En fantastisk kritik blev grädde på moset, läs och njut:

18 months old, lovely feminine bitch, excellent mouth, good in size, lovely head - expression, enough bones, good forchest - chest, well angulated, good backline, moves freely, nice temperament, good condition, well shown.

Sedan var det lilla fröken Vits tur. Hon var inte riktigt sitt vanliga spralliga jag. Att resa långt, sova på hotell och se en massa andra terrier tär på krafterna. Mr Tom Hehir dömde henne och det gick jättefint. Här är hennes kritik:

Correct type, very good head, correct downface, well filled up under dark eye. Goode earset, the bite is good just babyteeth. Attention needs to be put to canines. Excellent bone, good front. Movement very good. Shown to advantage.

Jag är så glad och stolt över min lilla vita tös debut. Hon är en sockerbit! Tack till underbara uppfödarna Torben och Vanessa för ert engagemang och tilltro.

Följande står att finna på SKK:s hemsida (www.skk.se)

Angående kastration

I många andra länder är kastration av hundar ett vedertaget sätt att lösa problem med lösdrivande och ägarlösa hundar. I Sverige är sådana hundar mycket sällsynta och därför heller inget argument för kastration. Trots det kan Svenska Kennelkubben (SKK) notera en ökning av antalet kastrationer som utförs på hund. Med anledning av detta vill SKK uttrycka följande:

• Det är oroande om ett stort antal hundar kastreras i tidig ålder, utan medicinsk eller annan indikation, och på så vis utesluts från avelsarbetet långt tidigare än en utvärdering av hundens eventuella avelsvärde kan göras. Eftersom många hundraser idag består av små populationer motverkar denna begränsning av avelsbasen SKKs uttalade intention att avel ska bedrivas på ett långsiktigt och hållbart sätt. 
• Förändring av mentalitet och andra egenskaper bör ske genom ett välplanerat avelsarbete. Försök att förändra beteenden genom rutinmässig kastration kan därmed inte stödjas av SKK. SKK vill understryka vikten av att rasklubbar och uppfödare ger valpköpare relevant information om den aktuella hundrasens mentalitet, beteende och aktiveringsbehov innan köp. 
• Det är att betrakta som en mycket negativ utveckling om den svenska traditionen att utbilda och träna hund, för att på så vis säkerställa en god relation mellan hund, hundägare och omvärld, ersätts av kirurgiska ingrepp som ett försök att göra hunden mer hanterbar. 
• I de fall hundägaren överväger att kastrera sin hund ska operationen föregås av en diskussion initierad av veterinären angående såväl för- som nackdelar med ingreppet Om avsikten är ett försöka att komma till rätta med ett problembeteende hos hunden, bör djurägaren rådgöra med person som besitter erforderlig kompetens på området.

Jag satte mig ner på rumpan när jag läste anledningarna till varför man ogillar kastration. Som vanligt hajar jag ingenting. Jag är ibland övertygad om att SKK inte alltid lever i full kontakt med de vanliga hundägarna. Förra gången man gjorde ett rejält magplask var då man började snacka om avlägsnande av morrhår som en stympning...fast bara på vissa raser. (Ni förstår väl att det är en stympning på en rottweiler men eftersom det står i rasstandarden på pudel så är det okej. Dubbelmoral????)

Den här gången är det än mer uppenbart. Varför skulle kastration vara ett resultat av ovilja hos uppfödare och hundägare att ha en välfungerande hund i det svenska samhället? Hur kan en kastration av en sällskapshund minska avelsbasen? Har någon på SKK provat att ha små dvärghundshanar inomhus? Varför ska Sverige alltid ha inställningen att allt vi gör så gör vi det bättre? Har USA sämre hundar mentalt för att de kastrerar tidigt? Var finns den utredningen som visar det?

Många frågor och antagligen inga svar. Men häpnaden är stor. Jag kommer fortsättningsvis att rekommendera såväl mina valpköpare som kunder på jobbet att kastrera sina hanar om det är en fundering det själva har.

Jag känner också att jag nog måste lägga mig i den här frågan. Ett brev får nog formuleras med frågeställningar, fakta och egna erfarenheter.

Vad har du för erfarenheter av kastration? Vad anser Du om de nya rekommendationerna?

I söndags blev Hayley parad första gången, i tisdags fick vi ytterligare en okej parning, men resan igår blev utan resultat. Jack hade inte riktigt precisionen, orken eller förmågan att få till det även om han ville ville ville. Tack Lina och Kerstin för lånet av stilige Jack. Vi hoppas att dessa två parningar ska ge oss fina valpar att njuta av.

Idag kommer fina Ellen (ex-Kaka) på besök för att bli vårfin. Matte ska få hem en alldeles mjuk väldoftande hund som hon bara kan ha glädje av. Husse Villy fattas oss sedan i lördags. Mina och Jonas allra varmaste tankar går till Ingrid.

Efter arbetet är det dags för roadtrip igen. Anna, jag, Bacon och lilla fröken Vit åker till huvudstaden för att ställa ut i Sollentuna rackethall. Spännande värre. En hotellövernattning ska vi också hinna med. Mysigt. Hoppas Anna packad sin väska full av smaskigt godis!

Jag har en tendens att fylla mitt liv med saker som gör mig glad, ibland går den tanken lite överstyr och allt det där roliga blir så späckat att det istället ger mig en ganska stressad period. Jag tror att jag har gjort det igen....

Inte fullpackat liv - men lika fullt fullpackat!

Men å andra sidan: hur kan en resa till Cruft's med bästa Mannen och bästa vännen och bästa hunden vara annat än fantastiskt? Hur kan en dagstrip till Sollentuna för att debutera liten vit och ställa ut fröken Randig för rasspecialist kännas annat än meningsfullt? Och inte kan man väl ändå missa att åka på Malmöutställningen bara för att det blir tredje helgen på raken?

Idag ska jag en trip till Öslöv och stilige Jack. Det blir en lång dag...till.

Men usch vad gnällig jag låter! Jag som är en så otroligt lyckligt lottad person. Jag har ett underbart jobb med världens bästa kollegor, världens bästa chef och arbetsuppgifter som är både meningsfyllda och ger konkreta resultat. Jag har en hobby som ger massor tillbaka. Jag har mitt drömhus i skogen, jag har tre kloka, härliga, spontana och friska ungar. Jag har en Man som älskar mig och som jag älskar tillbaka. Jag är faktiskt frisk och för det allra mesta är jag glad och lycklig! Vad gör det då om man fyller sitt liv med för många roliga saker? Inget - inget alls faktiskt!