Jag hade ju för avsikt att skriva en riktig långkörare om valptester, men det var 20 grader varmt här igår och jag var ledig. SÅ jag ägnade hela dagen åt att vara ute med hundarna, sedan besökta jag Birgitta på kennel Meadowlark och tittade på hennes fina valpar och härliga arbetande jaktlabbar och jaktspaniels. Dessutom hörde jag minsann att det ska vankas borderterrier i huset också.

Och vad fanns mer om inte alldeles nya färska små lamm (Gutefår!)? Skamligt söta och helt fantastiskt roliga att titta på. Tack Birgitta för en trevlig ledig eftermiuddag, när vi får chansen att göra om det vete bövelen!

  Bilden snattade jag från fina http://www.ebbarp.se/ En jättefin hemsida

om livet på en lantgård med djur och natur. Rekommenderas!

Men jag hann kika lite extra på Hayley och väga henne dessutom. 24, 6 kilo väger den trinda madamen nu, mot sina vanliga 21. Minns ni i julas när hon var så sjuk? Då var hon nere på 17 kilo. Hon ser fin ut med sin badbollsmage och vaggar fram i sin egen gravidstil.

Igår hade jag samtal från en kvinna som ville vara fodervärd åt en av valparna. När jag frågade vad hon hade att erbjuda en hund från mig berättade om sin livssituation med tre småbarn på landet och att hon var ledig året ut. När jag frågade om hon gillade att träna hund, svarade hon enkelt: Vi går massor!  Ridå...

Jag förklarade för henne att en jaktlabbe nog inte var rasen för henne eftersom de kräver såväl mental träning som fysisk motion. Hon blev inte så glad.

För mig som uppfödare är det väldigt konstigt att en människa som inte träffat mig/mina hundar bara helt så där bara vill inleda en så krävande relation som fodervärd/uppfödare. Är det en billig/gratis hund man är ute efter då, eller vad är det jag missar? Den här tjejen var inte elak, dum, ond eller säkert inte ens en hopplös hundägare: men hon var en ointressant fodervärd till en jaktlabbetik. Då finner jag det bäst att bara säga det direkt: du ska nog inte ha rasen och jag kommer inte sätta en jaktlabbevalp hos dig (vare sig på foder eller efter köp).