Så har det då äntligen hänt, schäfern är bortputtad från topplatsen bland alla rasrena hundar. För mig är det ett stort glädjeämne - schäfer är liksom inte riktigt min grej. Det är däremot labradorer och ja då förstås den jagande varianten - field trial labrador. Att rasen blivit allt populärare har jag lätt att förstå, labradoren är en utmärkt familjehund. Lagom stor, snäll och godmodig, vänlig med allt och du slipper både pälsvård och i många fall lämpar sig den aktiva familjens motionsbehov till just labbens. Detta om man avser showlabbar och liknande.

Jaktlabbar däremot är en annan femma. De är otroligt energiska, krävande och om du binte aktiverar dem så aktiverar de sig själva. De är rysligt bra på att aktivera sig själva TROTS att man aktiverar dem med motion och träning. Jaktlabbar älskar att gräva, tugga och förstöra: OM man ger dem möjlighet till det. Min hundgård är full av buffelfällor och hundhuset har inte längre mjuka vetbäddar, som fanns då jag huserade bedlingtons där. Tugg, tugg och tugg. Allt kan förstöras och mayhem ligger nära till hands för att beskriva det en initiativrik jaktlabbe kan hinna med på bara ett par timmar. Säg hej då skinnsoffa, hej då fjärrkontroller, hej då elkablar i väggen och säg hej då till sockerpåsen på bänken. Allt under en förmiddag.

Så visst är det härligt att en så allsidig hund som labben registreras mest i Sverige, men låt oss hoppas att den som väljer att skaffa en fartfylld, initiativrik, snabblärd och energisk jaktlabbe vet att det inte är en vandra runt kvarteret hund de skaffat, för i så fall så kommer vi att se ett oändligt antal omplaceringar vad det lider.

 

Marianne

18 januari 2011 19:15

Hahaha, livet med jaktlabbar påminner mig, med skräckblandad förtjusning, om mitt forna liv med clumber spaniel ;-)

http://winniehurst.bloggagratis.se

 

mrssy

5 mars 2012 14:18

The dog looks good, like it!http://goo.gl/NtXS5

http://goo.gl/NtXS5

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När man som uppfödare planerar en kull så är ju huvudsyftet att man ska få valpar, men bakom valet av vilken hane och vilken tik som ska användas är lite mer utförligt än att man bara väljer på slump. Jag tänkte jag skulle berätta lite grann om hur j...

Det börjar ju som bekant arta sig till valptider här hemma i huset på landet. Ayla har nu gått 4 veckor och Jenny som är hennes fodervärd rapporterar flitigt att man ser en liten putmage och att hon inte riktigt ännu vågar säga säkert att hon är dräk...

Det var länge sedan jag skrev i bloggen , det ska medges men jag hoppas i alla fall att den långa skrivkrampen lagt sig och att jag kan fylla bloggen med blandade inlägg igen.     Kloka Ayla som valp   Vi kan väl börja med det allra roliga...

  Bacon är en värdsvan resenär, vi har rest många mil ihop och jag har en stor trygghet i hennes mentalitet och hennes stora personliga trygghet. Hon bryr sig föga om ifall resan går via 20 timmar i bil till England och Cruft's eller via 3 timmars...

Vi var i Tyskland i helgen, jag och underbara lilla B. Givetvis var det show som stod på schemat och den här gången på Westfalenhallen i Dortmund. Westfalenhallen ligger mitt inne i Dortmund och har den stoooora fotbollstadion Signal Iduna Park som g...